Antibiotikaresistens hos bakterier - orsaker och konsekvenser
När antibiotikaresistens uppstår har bakterier utvecklat ett motstånd mot antibiotika. Konsekvenserna av resistens kan bli stora, eftersom det gör det svårare att stoppa infektioner. Det är därför viktigt att det vidtas åtgärder för att få ned användningen av antibiotika, både i Sverige och världen i stort.
När fungerar antibiotika?
Antibiotika kan användas mot bakteriella infektioner, men däremot fungerar det inte mot virus och svampar. Det finns många sorters antibiotika som används mot olika typer av infektioner. Vissa är så kallade bredspektrumantibiotika och påverkar många bakterietyper, medan andra har ett smalt spektrum som bara fungerar mot vissa bakterier.
Antibiotika med ett brett spektrum påverkar många bakterier i kroppen, även de goda. Därför är det bra att använda antibiotika med ett så smalt spektrum som möjligt, gärna riktat mot den specifika bakterien som orsakar sjukdomen som behandlas. Ibland kan det behövas flera smalspektrumantibiotika på samma gång.
Några exempel på antibiotika är:
- Penicillin (ibland kallas antibiotika för penicillin, men det är faktiskt bara en av flera sorter)
- Cefalosporiner
- Tetracykliner
- Makrolider
- Kinoloner
- Trimetoprim och sulfonamider
Onödig antibiotikaanvändning kan göra dig mottaglig för nya infektioner, samtidigt som det bidrar till resistens. En typisk felbehandling är att sätta in antibiotika mot en vanlig förkylningsinfektion som är orsakad av ett virus. Det är också bra att ha i åtanke att en del bakteriella infektioner läker ut utan antibiotikabehandling.
En människa kan i sig inte bli resistent mot antibiotika. Resistensen sitter i bakteriestammarna. Alltså är det bakterierna som sprids mellan oss som utvecklar motståndet.
Vilka sjukdomar hjälper antibiotika mot?
Antibiotika fungerar mot olika bakterier, däremot hjälper det inte mot virus. Några exempel på sjukdomar där antibiotikabehandling kan sättas in är:
- Halsfluss (bakteriell)
- Könssjukdomar, t ex klamydia och gonorré
- Urinvägsinfektion
- Borrelia
- Öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation
Tänk på att all antibiotika inte fungerar mot alla sjukdomar. Det är bra att behandla med en med ett så korrekt och smalt spektrum som möjligt, utskrivet av din läkare för just det syftet. Du ska t ex inte använda antibiotika som finns kvar från en tidigare behandling.
Vad är orsaken till antibiotikaresistens?
När mer antibiotika används ökar risken för resistens. I takt med att bakterier kommer i kontakt med antibiotika lär de sig att bli motståndskraftiga. I värsta fall slutar behandlingen att fungera helt och hållet. Då är den enda lösningen att ta fram nya typer av antibiotika, vilket inte gjorts i någon större utsträckning på länge.
Resistenta bakterier kan spridas genom:
- Människor
- Djur
- Livsmedel
- Livsmiljö
Många gånger klarar kroppen att själv bekämpa infektioner, och det är upp till förskrivarna att bedöma när en person behöver antibiotika. Var noga med att följa läkarens ordination, och avsluta inte kuren innan du tagit alla doserna, även om du mår bättre.
Allt handlar dock inte om människor som behandlas med antibiotika. Även antibiotikaanvändningen till husdjur och produktionsdjur påverkar. Dessutom kan livsmedelsexport leda till att resistenta bakterier tar sig till nya platser.
Antibiotikarester i mat är ovanligt i EU, men däremot kan det finnas resistenta E. coli-bakterier. Det viktigaste för att göra sig av med dem är att ha en god handhygien samtidigt som du håller rent, genomsteker kött och sköljer grönsaker.
Konsekvenser av antibiotikaresistens
Resistenta bakterier innebär att infektioner blir svårare eller omöjliga att bota. Konsekvenserna kan i längden bli att vi inte längre kan stoppa de sjukdomar vi tidigare kunnat behandla. Det skapar besvärliga situationer för sjukvården och samhället i stort. Dessutom ökar resistens risken för epidemisk spridning av sjukdomar som tidigare kunnat botas.
Modern sjukvård är beroende av effektiv antibiotika för att fungera. Detta gäller speciellt vid cancerbehandlingar, transplantationer och andra operationer med hög infektionsrisk. Antibiotikaresistens innebär helt enkelt en hel del faror, speciellt på längre sikt.
Lösningen är lägre förskrivning - och högre standard
Det bästa sättet att motverka antibiotikaresistens är att bara använda antibiotika när det verkligen behövs. Sjukvården behöver begränsa användandet, och rekommendera andra vårdmetoder när det är lämpligt. Attityden behöver också förändras och vårdpersonal behöver utbildas.
I Sverige drivs Strama, samverkan mot antibiotikaresistens, för att få ned sjukvårdens förskrivning av antibiotika. Och Folkhälsomyndigheten har rapporterat framsteg: vid den senaste årsjämförelsen hade antibiotikaförsäljningen minskat med 10 %.
Ett problem med antibiotikaresistens är att det är en internationell fråga. Bakterier och smittor är trots allt något som inte beror av landsgränser. Alltså måste hela världen ta problemet på allvar och samarbeta för att motverka resistensutvecklingen och där finns det mycket kvar att göra!
En förbättrad standard är också något som behövs på många platser i världen. Dels behöver vårdhygienen förbättras, dels behöver tillgången till tillförlitliga laboratorier öka. Att modernisera sjukvården är ett av de bästa sätten att stoppa resistensutvecklingen.
Det kan vara bra att förhålla sig kritiskt till antibiotika när du är utomlands. Tänk också på att det kan finnas mer resistenta bakterier i omlopp, t ex om du vistas på sjukhus. Var noggrann med handhygien och vaccinationer.