Hur påverkar gener vår kroppsvikt?


Även om vi inte kan ändra våra gener, så kan vi påverka hur stort genomslag de får genom livsstilsval. Att redan som barn uppmuntras till en hälsosam livsstil kan ha stor betydelse för hälsan.

Flera faktorer kan leda till övervikt och fetma. Våra levnadsvanor, exempelvis kost och motion, inverkar till stor del. Det finns även en genetisk faktor som reglerar energibalansen genom att styra vår känsla för hunger och därigenom vårt födointag. Vissa genvarianter har visat sig medföra svårigheter att känna mättnadskänsla trots att man har ätit mer än väl. Dessa individer kan behöva träna mer för att hålla en normal vikt.

Fetma och övervikt

Övervikt är ett tillstånd som kan öka risken för fetma som i sin tur räknas som en kronsik sjukdom som kräver behandling. Övervikt och fetma utgör ett allvarligt folkhälsoproblem då det kan leda ohälsa och öar riskerna för att drabbas av sjukdomar som typ 2-diabetes, högt blodtryck, höga blodfetter samt hjärt- och kärlsjukdomar. Fetma ökar också risken för vissa cancerformer och kan göra det svårare för kvinnor att bli gravida.

Hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn har idag övervikt eller fetma.

Förebyggande åtgärder

Forskning visar att fiberrik kost gör det lättare att hålla vikten. Livsmedel som innehåller mycket fibrer är exempelvis fullkorn, grönsaker, baljväxter, frukt, bär och nötter.

Kost som istället förknippas med viktuppgång är exempelvis vitt bröd, vanlig pasta, sockerrik mat och dryck samt kött. En förklaring till detta kan vara att naturligt fiberrika vegetabilier generellt innehåller mindre energi jämfört med kött och livsmedel med hög fetthalt och socker.

Allting handlar om en balans mellan hur mycket energi maten ger och hur mycket energi man gör av med. Fysisk aktivitet bidrar därför till en hälsosam kroppsvikt på lång sikt.

Undervikt

Även undervikt kan vara en fara för hälsan. Det går inte att säga exakt hur många kilo som är lagom att väga - det finns många saker som kan påverka din vikt och vikten kan ändras i olika perioder.

Undervikt kan exempelvis bero på att du har gener som gör att du har svårt att gå upp i vikt, att du äter för lite, att du tränar för hårt och samtidigt inte äter tillräckligt, eller stress och dålig sömn.

Även olika ätstörningar som till exempel anorexia kan leda till undervikt. Här är det viktigt att få hjälp och söka vård då orsakerna kan vara komplicerade och mångsidiga.

Undervikt räknas som BMI under 18,5. Att öka något i vikt vid denna BMI skulle troligen få dig att må bra. Vid måttlig undervikt är hälsoriskerna låga, men är ditt BMI långt under 18 bör du söka hjälp. Undervikt kan bland annat leda till sänkt immunförsvar som gör att du lättare drabbas av till exempel förkylningar och influensa.

BMI

Det finns ett internationellt mått på över- och undervikt som kallas BMI, Body Mass Index, som används av WHO. Måttet bygger på förhållandet mellan längd och vikt.

  • BMI räknas ut genom att ta kroppsvikt delat med längd i kvadrat. Väger man 68 kilo och är 1,67 meter lång har man alltså ett BMI på 68/(1,67 x 1,67) = 24.
  • Ett BMI mellan 18,5 och 25 räknas som normalvikt för en vuxen person. Ett lågt BMI under 18,5 kallas för undervikt, ett BMI mellan 25-30 räknas som övervikt och ett BMI över 30 räknas som fetma.

BMI är inte alltid ett bra mått då det inte tar hänsyn till hur stor del av kroppsvikten som är muskler och hur stor del som är fett.

2021-09-13