2019-07-09

Behövs det en uppmaning till panik för att vi skall ta hotet om antibiotikaresistens på allvar?

Klimatstrejkande Greta Thunberg har sagt ”De vuxna envisas med att säga att vi är skyldiga att ge unga människor hopp. Jag vill inte ha ert hopp. Jag vill inte att ni ska hoppas. Jag vill att ni ska få panik.”

Jag tror att Greta Thunberg har rätt. Ett visst mått av panik är på sin plats när man vill belysa en fara som berör hela mänskligheten. Det kanske är vad som behövs för att inse vad som står på spel. När det gäller antibiotikaresistens kan det handla om liv och död vid ett infekterat sår eller en enkel operation. Det hot vi står inför är att ingen antibiotika längre fungerar, och då är vi tillbaka hundra år i tiden då människor dog av bakteriesjukdomar som lunginflammation eller operationsrelaterade infektioner. 

Men var är the tipping point gällande antibiotikaresistens?  Idag dör över 30 000 människor i Europa p g a infektioner med resistenta bakterier som inte går att behandla. År 2050 beräknas 10 miljoner människor att dö av antibiotikaresistenta bakterier enligt FN och O’Neill, 2014.

Problemet finns även i Sverige. År 2016 rapporterades drygt 15 500 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens i Sverige enligt Folkhälsomyndigheten. År 2030 kommer antalet fördubblas enligt prognosen och 2050 tros antalet fall vara drygt 70 000, det vill säga mer än fyra gånger fler än idag.Vi måste helt enkelt stoppa den här utvecklingen. Och vi behöver agera både här hemma i Sverige och i andra delar av världen. Det här berör oss alla.

Ett viktigt område här, och även mitt fokus, är hur vi använder antibiotika inom sjukvården för att behandla oss när vi blir sjuka. I Sverige förskrivs antibiotika av läkare, vi ger riktlinjer och vi följer upp och har koll på förekomst av antibiotikaresistenta bakterier. Det är bra, men det finns behov av bättre diagnosverktyg som svarar på frågan om infektionen är orsakad av virus eller bakterier samt vilka bakterier, innan behandling med antibiotika påbörjas.  Detta för att undvika onödig antibiotikaförskrivning (t ex vid virusinfektioner), och framförallt för att ge rätt antibiotika direkt och undvika onödig smittspridning. Risken är annars att vi bidrar till utvecklingen av allt fler komplicerade infektioner, som kräver ”tyngre” behandling, vilket anses vara en av de främsta orsakerna till den ökade antibiotikaresistensen. Poängen är alltså att behandla rätt direkt och så tidigt som möjligt.

Min och Dynamic Codes filosofi är enkel –  testa först, ha koll, behandla rätt tidigt och minska därmed det totala antalet smittade. Därför utvecklar vi våra tester så att de även visar på eventuell antibiotikaresistens. Ett exempel är när vi testar för den vanligt förekommande könssjukdomen Mykoplasma. I Sverige är 18 procent av mykoplasma-infektionerna resistenta mot vanlig antibiotika, i Danmark är siffran så hög som 40 procent och i Norge hela 61 procent. Med vårt enkla test, som kan tas i hemmet, får läkaren underlag att direkt välja rätt antibiotika om det finns anledning att behandla infektionen. Det är speciellt viktigt att identifiera de mykoplasma-infektioner som är resistenta mot vanlig antibiotika, för att behandla och få bort dessa antibiotikaresistenta-bakteriestammar innan de sprids vidare och smittar fler människor.

Dynamic Code vill inte skapa panik. Vi vill bidra till att du som konsument och patient får bästa omhändertagande – först test för rätt diagnos och sedan rätt behandling. Därmed hjälps vi åt med att undvika onödig antibiotikaförskrivning. Det är allas vårt gemensamma ansvar.


 

Anne Kihlgren, grundare och VD Dynamic Code

Presskontakt

anne-pressbild-rekt.jpg

Anne Kihlgren
VD, Dynamic Code AB
anne.kihlgren@dynamiccode.se
0708-19 16 21