2019-01-23

Vården av vår hälsa är mer än en app-fråga

Efter SVT:s inslag om ”Explosionsartad ökning av digitala vårdbesök”1, där oro kring slöseri av skattemedel hörs från bl a Elin Karlsson från Läkarförbundet, undrar man om det är den digitala app-frågan som är mest kritisk för vården av vår hälsa? Är inte frågan vi istället bör ställa oss hur man erbjuder patienterna säker diagnos och vård på bästa sätt?

En utmaning är att följa den nya Patientlagen.

Ökade kunskaper hos konsumenterna, ökad tillgång till nya diagnosverktyg, metoder och hjälpmedel gör patienten till en aktiv aktör i sin egen vård. Roller och arbetsfördelning mellan patienter och vårdpersonal förändras. Detta finns även reglerat i Patientlagen 2014:821, som vården idag har problem att uppfylla enligt den studie2 som utförts av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. Studien visade att attityderna bland vårdpersonalen måste förändras så att det blir naturligt att patienten är delaktig, informerad och har inflytande.

Ett annat problem är behovet av bättre metoder för att ställa rätt diagnoser.

Kliniska undersökningar och kontroller som idag utförs i sjukvården för att ställa diagnoser, tar ofta alltför lång tid och är dessutom ej sällan bristfälliga på grund av gamla diagnosmetoder. För att kunna ge bra vård krävs en snabb och säker diagnos. Idag kan det krävas flera besök och provtagningar och ibland tar det flera år helt i onödan, innan patienten får rätt diagnos och hjälp. Patienter hamnar i lång väntan och onödig oro på grund av att moderna tekniker och metoder inte används.

Problemet är allvarligt, då avsaknaden av snabba och säkra diagnoser för många vanliga åkommor, kan leda till att man inte får rätt diagnos och behandling, vilket i sin tur ökar risken för felanvändning av antibiotika med risk för ökad antibiotikaresistens. Till dessa konsekvenser kan vi också lägga till ett slöseri med skattemedel och onödigt ökade kostnader för patienten som sällan kommer med i debatten. – Att ställa rätt diagnos är grundbulten i all sjukvård. Vi är helt överens med de fem företrädarna för Camtö (Centre for assessment of medical technology in Örebro), som utvärderar vårdens metoder och debatterade om detta i DN debatt den 19 april 2018.

Exempel på hur diagnos ställs inom den traditionella vården idag.
Var fjärde kvinna som besöker en klinik för könssjukdomar (STI-klinik) visar sig ha bakteriell vaginos. Bakteriell vaginos ger problem med klåda och illaluktande flytningar från underlivet hos kvinnor och kan ge allvarliga komplikationer. T ex ökar risken för prematuritet, liksom mer allvarliga infektioner efter underlivsoperationer såsom kejsarsnitt, abort samt insättning av spiral. Nästan 3/4 av alla kvinnor drabbas också någon gång i livet av svampinfektion i underlivet. Symptomen för bakteriell vaginos och svampinfektion är likartade men de ska behandlas på olika sätt. Bakteriell vaginos bör behandlas med speciell antibiotika på recept medan svampinfektion kan man själv behandla med receptfri medicin.

När vi, i Dynamic Code, utvecklade vårt DNA-baserade test med 99,5% säkerhet för att detektera bakterier som orsakar bakteriell vaginos (BV) upptäckte vi ett problem. I vården följs inte alltid specialisternas rekommendationer för diagnos. I detta fallet med BV är specialisternas rekommendation att vaginalprov från kvinnor skall undersökas utifrån fyra parametrar 1) flytningskaraktär, 2) pH-värde, 3) snifftest och 4) mikroskopering och 3 av dessa 4 parametrar (de s.k. Amsells kriterier) skall peka åt samma håll för att diagnos skall kunna ställas. Det vi upptäckte var att vid en av Sveriges största kliniker följs inte specialistens rekommendationer överhuvudtaget. Av 205 undersökta kvinnor, hade ingen undersökts enligt vårdens egna riktlinjer, d v s specialisternas rekommendation3.

Vi frågar oss nu: Hur säkert ställer vården diagnosen bakteriell vaginos idag? Hur många kvinnor har genomgått en bristande gynekologisk undersökning och fått fel behandling? Kvinnor förtjänar en säker diagnosmetod för bakteriell vaginos och en snabb och korrekt behandling.

Ett annat exempel är hur diagnosen för glutenintolerans (Celiaki) ställs idag. Ofta får patienter vänta i åratal på diagnosen. Det finns studier som visar att det tar i genomsnitt 5,8 år4 att få en diagnos i Sverige. Idag finns det moderna metoder och ny teknik som säkerställer diagnosen för celiaki, för flertalet patienter, inom en vecka5.

Slöseri med skattemedel – helt i onödan.

Med tanke på vårdens ökande kostnader och därmed oro för slöseri av skattemedel finns flera exempel. Ett är att staten kan spara en halv miljard kronor per år på bättre klamydia- och gonorrétestning – och samtidigt förbättra folkhälsan genom att bättre förebygga spridningen av könssjukdomar i Sverige6. Denna halva miljard kronor per år skulle kunna användas till annan vård istället.

Varför utnyttjar inte den traditionella vården idag bättre diagnosverktyg genom att samarbeta med andra aktörer, även om dessa aktörer är privata? Här kan patienter behandlas bättre och slipper onödig oro. Det finns både innovationskraft från privata aktörer att nyttja och därmed resurser (skattemedel) att frigöra till annan vård.

De ökade vårdbehoven, kraven på mer avancerad vård och generellt högre vårdkvalitet i kombination med begränsade resurser, driver på denna utveckling i allt snabbare takt. Successivt kommer utvecklingen därför att välkomnas även av vårdens aktörer, – politiker, läkare och övrig vårdpersonal. Fördelarna för såväl patienterna som vården är uppenbara, men för att klara utmaningen krävs ett öppnare klimat för samarbete mellan nuvarande vårdorganisationer och nya aktörer med annorlunda syn- och angreppssätt och kompetens.

Vår vision är en hälso- och sjukvård där människor själva är involverade och aktivt kan agera. I framtidens vårdvärld betyder det att resurserna används klokare, räcker till mer och att vården blir både snabbare, tryggare och säkrare för alla. Frågan vi bör ställa oss är hur erbjuder man patienterna säker diagnos och vård på bästa sätt oavsett om kontakten sker via app eller fysiskt möte så resurserna räcker till hela vårdbehovet?

1  https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/notan-for-natlakarna-2018-over-en-kvarts-miljard publicerad kl 05.00 20181217

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/03/Magplask-for-patientlagen/

http://www.mynewsdesk.com/se/dynamiccode/pressreleases/kvinnor-foertjaenar-saekra-och-korrekta-diagnoser-foer-sina-underlivsbesvaer-1112745

Nordström et al. Delay to celiac disease diagnosis and its implications for health-related quality of life, BMC Gastroenterology 2011; 11:118. 

https://www.dynamiccode.com/se/om-oss/press/antligen-ett-snabbt-och-sakert-test-for-alla-som-misstanker-att-de-lider-av-celiaki-glutenintolerans

https://www.dynamiccode.com/se/om-oss/press/staten-kan-spara-en-halv-miljard-kronor-per-ar-pa-battre-klamydia-och-gonorretestning-och-forbattra-folkhalsan

Presskontakt

anne-pressbild-rekt.jpg

Anne Kihlgren
VD, Dynamic Code AB
anne.kihlgren@dynamiccode.se
0708-19 16 21