Celiaki och glutenintolerans - symptom och information

Snabbt och säkert testsvar och medicinsk rådgivning online.

celiaki_tarmludd.jpg

Mikroskopbild av tarmludd som skadas vid glutenintolerans.

Vad ger glutenintolerans för symptom?

Glutenintolerans, även kallat celiaki, innebär att du inte tål proteinet gluten som finns i viss mat. Detta leder till att tunntarmen blir inflammerad och tarmluddet skadas, och då kan inte näringen tas upp som den ska. 

Symptombilden är väldigt omfattande och inkluderar många diffusa tecken till mycket besvärliga som till exempel: 

  • Trötthet
  • Orolig mage
  • Diarré
  • Förstoppning
  • Depression
  • Försenad pubertet
  • Tillväxtrubbning
  • Blodbrist 

Om glutenintolerans

Celiaki (glutenintolerans) är en kronisk inflammatorisk sjukdom som har visat sig vara väldigt underdiagnostiserad. Idag uppskattas att en procent av världens befolkning lider av celiaki men andelen individer skiljer sig stort mellan länder. I Sverige lider nästan tre procent av sjukdomen och samtidigt ses en ökning i samhället. Sjukdomen förekommer och debuterar i alla åldersgrupper, ung som gammal. 

Celiaki är ärftligt och risken att drabbas är mycket stor, cirka 15–25 gånger högre, om en nära släkting har celiaki. Tillståndet är starkt kopplat till generna HLA-DQ2 och DQ8. Över 90 procent av alla som lider av celiaki är bärare av DQ2 och resterande 10 procent av DQ8. Dessa gener förekommer hos ca 30–40 procent av normalbefolkningen och är således nödvändiga för att utveckla celiaki, men endast en mindre andel av bärarna gör det. Genom att testa om man bär på HLA-DQ2 och/eller DQ8 kan man snabbt och enkelt utesluta celiaki och risken att någon gång under livet utveckla sjukdomen.

Hur diagnosticeras glutenintolerans i vården?

Personer med celiaki har rapporterat att de i snitt har väntat 5,8 år från första läkarbesöket till att de får en diagnos. Det finns stora hälsovinster i att få diagnos fastställd tidigt och därefter påbörja behandlingen med en glutenfri kost för resten av livet.

Diagnosen baseras idag på en samlad bedömning utifrån symptom, undersökning av specifika antikroppar som cirkulerar i blodet (till exempel tTG-IgA-antikroppar), samt eventuell tunntarmsbiopsi. Biopsi är när ett litet prov tas från tarmens slemhinna och har länge varit standard för att bekräfta diagnosen, men numera finns riktlinjer för undantag av biopsianalys. Vid tiofaldigt förhöjda normalvärden av cirkulerande tTG-IgA-antikroppar kan diagnos ställas utan biopsi under förutsättning att personen bär på generna HLA-DQ2 och/eller DQ8. Diagnosen stärks om en glutenfri kost leder till förbättring av symptom, läkning av tarmskada och normaliserade antikroppsvärden. 

Dynamic Codes tre test för glutenintolerans

Syftet med våra test för glutenintolerans (celiaki) är att förenkla och förkorta tiden från att en person får symptom till dess att en celiakidiagnos antingen fastställs eller utesluts. 

Vi på Dynamic Code har utvecklat och erbjuder tre olika test för celiaki. Testen är framtagna tillsammans med Claes Hallert, docent och specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar. Specialistens expertis finns därmed integrerat i testsvaret och analysen, vilket ger en hög tillförlitlighet och klinisk relevans. 

Provtagningen genomförs enkelt hemma, genom ett kapillärblodprov (stick i fingret) samt ett kindgnuggsprov med hjälp av bomullspinne. Proverna skickar du i ett returkuvert till Dynamic Codes kvalitetssäkrade laboratorium. När analysen är klar hämtar du ditt provsvar på vår hemsida med hjälp av en personlig analyskod. I samband med detta får du hjälp att komma i kontakt med både en specialistläkare samt en dietist via vår digitala vårdgivarpartner, båda specialiserade inom mag-tarmsjukdomar.

Test 1: Glutenintolerans (celiaki) – påvisar anlag och intolerans

Med det här helhetstestet kan du snabbt, enkelt och säkert påvisa eller utesluta celiaki. Testet är för dig som misstänker att du har celiaki, det vill säga har symptom eller är i en riskgrupp för celiaki (andra autoimmuna sjukdomar eller släkting med celiaki). Testet ger både svar på om du har anlag för celiaki eller inte, samt om du har utvecklat celiaki. 

I analysen undersöks generna HLA-DQ2 och DQ8, vilket antingen utesluter celiaki så att du kan fortsätta med andra undersökningar för dina besvär, eller identifierar om du har risk att utveckla celiaki. 

Testet undersöker också specifika antikroppar (serologiska markörer) som påvisar om du har utvecklat celiaki eller inte. Vi analyserar tTG-IgA-antikroppar, som påvisar immunsvar mot gluten och totala mängden  IgA-antikroppar i blodet för att utesluta IgA-brist.

För att ta detta test är det viktigt att ha ätit en kost innehållande gluten, vilket gäller även i den allmänna vården. Annars är risken stor att proverna blir falskt negativa, det vill säga att sjukdomen missas. Om du har ätit glutenfritt eller glutenreducerat och sedan återinfört gluten inför provtagning finns även då en risk för falskt negativt resultat. Hur snabbt en person reagerar immunologiskt på ett återinförande av gluten varierar stort, därför rekommenderar vi att man ska äta två till tre skivor bröd om dagen i tre veckor innan provtagning.

Om provet visar att du har tecken på celiaki hänvisar vi dig vidare till vår specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar för att diskutera dina provsvar. Formell diagnos ställs alltid av läkare. Därefter blir du erbjuden en dietistkontakt. Även vid negativa provresultat kan du välja att gå vidare till antingen läkare, dietist eller båda två. Testet har en åldersgräns från 4 år. 

Testet kommer snart!

Test 2: Anlag för Glutenintolerans (Celiaki) 

Det här testet visar om du har genetiska anlag för att utveckla celiaki eller inte. 

I analysen undersöks generna HLA-DQ2 och DQ8, vilket antingen utesluter celiaki så att du kan fortsätta med andra undersökningar för dina besvär, eller identifierar om du har risk att utveckla celiaki. 

Förutom att kunna utesluta celiaki som möjlig orsak till symptom, är detta test viktigt att göra för dig som är odiagnostiserad och som själv har påbörjat en glutenfri kost.

För att ta detta test behöver du inte vara glutenbelastad, det vill säga du behöver inte ha ätit kost innehållande gluten. Testet har ingen åldersgräns. 

Om testet visar att du bär på anlagen att utveckla celiaki och du har symptom överensstämmande för celiaki, rekommenderas du att gå vidare med Test 1 (Glutenintolerans (celiaki)). I samband med att du får ditt provsvar får du möjligheten att ta dig vidare till en specialistläkare och/eller en dietist, båda specialiserade inom mag-tarmsjukdomar, för att diskutera dina provsvar (även vid negativt provresultat).

Testet kommer snart!

Test 3: Monitorering vid Glutenintolerans (Celiaki)

Det här testet är för dig som redan har en fastställd celiakidiagnos och vill övervaka din sjukdomsstatus och effekten av din kosthållning.

Testet undersöker celiakispecifika antikroppar: tTG-IgA-antikroppar mäts för att påvisa immunsvar mot gluten, och den totala mängden IgA-antikroppar mäts för att utesluta att du har IgA-brist.

Monitorering av celiaki förekommer inte i vården idag, men det finns ett stort värde i att kunna göra detta. Det finns risk att en glutenfri kost inte har fullständig effekt och din tarm fortsätter ta skada och att näringsupptaget fortsätter försämras, utan att du märker det. 

Vid övervakning av status (monitorering) följer man sin normala kostplan (glutenfri kost). Testet har en åldersgräns från 4 år. 

I samband med att du får ditt provsvar får du möjligheten att ta dig vidare till en specialistläkare och/eller en dietist, båda specialiserade inom mag-tarmsjukdomar, för att diskutera dina provsvar.

Testet kommer snart!

Komplikationer

Ibland har människor med celiaki svårt att ta upp kalcium, järn, folat, folsyra och andra vitaminer och mineraler på grund av skador på tarmen. Detta kan leda till järnbrist, anemi, och benskörhet. Personer med celiaki kan också ha ett en sämre mottaglighet för hepatit-B-vaccin. 

Även om stora komplikationer är sällsynta hos barn, är det viktigt att testa sig om man misstänker celiaki. Vissa autoimmuna sjukdomar är vanligare bland personer med celiaki på grund av HLA-DQ2 och DQ8-anlagen vilka är gemensamma för dessa sjukdomar. Ca 10–20 procent av patienter med celiaki har antingen diabetes, hypertyreos, hypotyreos, IgA-brist, Downs, Williams eller Turners syndrom. 

 

Faktagranskad av: 

Claes Hallert,
Docent och specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar 
 


Faktagranskad: 2019-04-07