Om vinterkräksjukan

Vinterkräksjukan är en av våra vanligaste virusorsakade infektioner i mag-tarmkanalen och är extremt smittsam. Vinterkräksjukan beror på en typ av virus som kallas för calicivirus. Den vanligaste varianten är norovirus som är mycket smittsam, men det finns också en som heter sapovirus. Det kan smitta direkt mellan olika personer, men det kan också föras över genom vatten eller livsmedel som är kontaminerat, beröringsytor samt luftsmitta vid kräkningar. Eftersom viruset är så smittsamt kan det ibland orsaka epidemier och några vanliga exempel på där det kan ske är skolor, hotell och kryssningsfartyg. Då kan nedstängning eller isoleringen behöva ske för att få bukt med spridningen. Ca 20 % av den svenska befolkningen har ett ärftligt betingat skydd mot att smittas av vinterkräksjukan. Skyddet beror på att man har en variant av genen för fucosyltransferas (FUT2). FUT2-genen kodar för ett enzym som göra att vissa blodgruppsantigen, molekyler som finns på cellytan, utsöndras i slemhinnor. Hos personer som bär på dubbla anlag av varianten av FUT2-genen (A/A) bildas inget aktivt enzym och därmed är man inte mottaglig för smitta av den vanligaste typen av norovirus. Personer som inte bär på anlaget (G/G) och de som bär på enkelt anlag (A/G) har inte det ärftliga skyddet mot den vanligaste typen av norovirus.

  1. Infektionen kännetecknas av ett snabbt insjuknande. Inkubationstiden är vanligen 12-48 timmar. Det går också att bära på viruset och smitta det vidare utan att ha symptom. Symptomen brukar bestå mellan en och tre dagar. Några typiska symptom är:

    • Kräkningar
    • Diarré
    • Magont
    • Feber
    • Muskelvärk
    • Huvudvärk

    Tecknen på vinterkräksjukan liknar ganska många andra sjukdomar, ett exempel är matförgiftning. Vinterkräksjukan är i de flesta fall ofarlig för friska personer. Hos kroniskt sjuka, äldre och barn kan dock sjukdomen leda till uttorkning pga. kraftiga kräkningar och diarré. I dessa fall kan personen behöva vätskeersättning och uppsöka sjukvård.

  2. Vinterkräksjukan orsakas av norovirus, som är en typ av calicivirus. Det är en av de vanligaste orsakerna till infektion i mag-tarmkanalen hos vuxna. Men vad är skillnaden på vinterkräksjukan och annan magsjuka? Jo, det handlar främst om vilken typen av patogen (virus, bakterier, bakterietoxiner eller i ovanligare fall protozoer) som orsakat infektionen.

    Karaktäristiskt för vinterkräksjukan är att insjuknandet sker snabbare. Vinterkräksjukan är, namnet till trots, inte något som bara uppkommer på vintern. Det är dock vanligast mellan november och april, toppen brukar ske mellan januari och mars.

  3. Det finns ingen behandling mot viruset som orsakar vinterkräksjukan. Däremot bör du få i dig mycket vätska, eftersom du behöver kompensera för den du förlorar när du är sjuk. Se till att dricka så mycket vatten som du kan, ett tips är att dricka små klunkar med lite mellanrum.

    Om du vill få i dig extra vätska kan du ta en vätskeersättning. Då får du även i dig salter som kroppen förlorat när du varit sjuk. När du börjar bli bättre är att det bra att vara försiktig med maten, exempelvis genom att undvika fiberrik mat, kaffe, lightläsk och mjölkprodukter. 

  4. Du kan minska risken för att själv bli smittad genom att:

    • Alltid tvätta händerna noga, framför allt före måltider och efter toalettbesök
    • Använda flytande tvål och pappershanddukar på ställen där många är samlade, till exempel skolor och arbetsplatser
    • Skölja grönsaker och frukter noga
    • Undvika att besöka personer som är magsjuka
    • Byta handdukar och tvätta kläder ofta, speciellt om någon i hushållet är sjuk
    • Undvika att äta från bufféer, speciellt när smittan är som vanligast
    • Värma upp frysta bär och grönsaker i minst 70 graders värme innan du äter dem

    Sen är det också bra om de som är sjuka undviker att smitta andra. Det är viktigt att du är helt frisk innan du återgår till arbete, skola eller andra aktiviteter. Vänta minst ett dygn (barn i förskolan bör vänta två dygn) efter att du sist kräktes eller hade diarré. Använd en egen handduk eller pappershandduk, och undvik att laga mat så länge du har symptom.

    Fungerar handsprit mot vinterkräksjukan?

    Sedan covid-19 slog till har användningen av handsprit ökat enormt. Men fungerar handsprit mot alla virus, t ex vinterkräksjukan? Svaret är ja och nej. De flesta formerna av handsprit har tyvärr inte effekt mot calicivirus. Men den form av handsprit som innehåller väteperoxid har visat sig inaktivera viruset.

    Däremot kan du tvätta med tvål och vatten, och sedan komplettera med handsprit. Då gör du ditt bästa för att motverka vinterkräksjukan, samtidigt som du även skyddar dig mot andra bakterier och virus.

    Självprovtagningskit för vinterkräksjukan

    Visste du att det finns ett självprovtagningskit för att se om du är en av de som är immun mot vinterkräksjukan? Då kan du se om du är en av de cirka 20 % som inte är mottagligliga för norovirus.

    Det hjälper dig att se vilken risk du och din familj har att drabbas av vinterkräksjukan och t ex vem som ska vara hemma och passa barnen om de får vinterkräksjuka. Provet kan göras i alla åldrar, både på barn och vuxna. Klicka här för att läsa mer om självprovtagningskitet.