Om laktosintolerans

Laktosintolerans är en delvis eller total oförmåga att producera enzymet laktas som behövs för att bryta ned laktos (mjölksocker). Det handlar alltså inte om att laktosintoleranta är allergiska mot laktos utan problemen beror på en dålig nedbrytningsförmåga. När laktos inte bryts ned som det ska i tunntarmen transporteras laktosen vidare till tjocktarmen där den tillslut bryts ned av bakterier. Denna process innebär bland annat att laktosmolekylen drar med sig vatten till tjocktarmen samt att bakterierna producerar gaser vid nedbrytningen. Det är också bra att veta att laktosintolerans inte räknas som en allergi, men däremot går det att vara allergisk mot komjölk. Komjölksallergi är dock ett helt annat typ av hälsotillstånd som är vanligast hos barn under ett år. Allergi mot komjölk har en annan symptombild och även andra behandlingsmetoder. Förekomsten av laktosintolerans varierar kraftigt mellan olika befolkningar i världen. I Sverige räknar vi med att mellan 4 och 7 procent är laktosintoleranta.

  1. Laktos är detsamma som mjölksocker, ett ämne som finns i många mejeriprodukter och en del andra livsmedel. Några exempel är:

    • Mjölk
    • Créme fraiche, fil, yoghurt, grädde och gräddfil
    • Färskost, t.ex. kvarg, bredbara ostar och dessertostar
    • Bröd som bakats på mjölk

    Tänk på att det finns många olika livsmedel som innehåller laktos, så det är bra att titta på innehållsförteckningen för att försäkra dig om att det du äter är laktosfritt. Lyckligtvis finns det fler och fler laktosfria alternativ i butikerna.
    Livsmedelsverkets definition av "laktosfri" är en produkt som innehåller mindre än 0,1 gram laktos per 100 gram. Produkterna behöver inte vara helt laktosfria, men mängden är så liten att den inte bedöms påverka intoleransen.

  2. Några vanliga symptom på laktosintolerans är:

    • Ont magen
    • Svullen mage
    • Diarré
    • Gaser

    Symptomen kan uppkomma direkt eller upp till några timmar efter att du fått i dig något som innehåller laktos. Hur långt tid det tar och hur kraftiga de är beror på flera olika saker, t.ex. hur mycket du fått i dig och hur din förmåga att bryta ned laktos ser ut. De kan komma och gå och framstå som diffusa, vilket gör det svårt att veta att det handlar om just laktosintolerans. Något ytterligare som gör det svårt att veta om du har laktosintolerans är inte bara att symptomen är vaga, de kan dessutom likna tecknen på andra sjukdomar och tillstånd, t.ex. IBS (irritabel bowel syndrome) och glutenintolerans (celiaki).

  3. Laktosintolerans förekommer i tre olika varianter och beror på ett underskott av enzymet laktas, vilket kan vara orsakat av flera olika anledningar.

    Primär laktosintolerans

    Den vanligaste varianten är primär laktosintolerans (det är också denna du kan hitta med vårt självprovtagningskit). Där beror intoleransen på en ärftlig genetisk variation som ger en nedsatt kapacitet att bilda enzymet laktas, vilket leder till laktasbrist och därmed problem med nedbrytningen av laktos i tunntarmen.

    Sekundär laktosintolerans

    Den andra varianten kallas sekundär laktosintolerans och är istället orsakad av att tunntarmens slemhinna har skadats. Detta kan t.ex. ske vid obehandlad glutenintolerans, annan icke-infektiös inflammation i tarmen, svår maginfluensa, eller efter bukoperationer. Skadan på tarmen gör den oförmögen att producera enzymet laktas. Detta kan dock vara ett övergående tillstånd av laktosintolerans eftersom förmågan kan återkomma när tarmen läkt.

    Medfödd laktosintolerans

    Den tredje varianten kallas medfödd laktosintolerans och är den ovanligaste av de tre varianterna. Denna intolerans innebär inte bara en nedsatt förmåga, utan en total oförmåga att producera enzymet laktas. Laktosintolerans av detta slag upptäcks oftast redan hos det nyfödda barnet.

  4. Laktosintolerans är inget farligt tillstånd. Den huvudsakliga behandlingsmetoden vid laktosintolerans är att utesluta livsmedel som innehåller laktos. Det handlar alltså mer om egenvård än medicinsk behandling. Vid sekundär laktosintolerans kan den underliggande orsaken behöva behandlas, så det är viktigt att reda ut vad som skadat/skadar tarmen så att ingen annan sjukdom ligger bakom tarmens nedsatta laktasproduktion. Barn med den medfödda varianten behöver en speciell modersmjölksersättning som är fri från laktos.

    Ibland används så kallad laktosprovokation för att utreda laktosintolerans. Det går ut på att den som misstänks ha laktosintolerans intar livsmedel med laktos för att se om det utlöser de typiska symptomen. Detta föregås av laktoselimination, vilket innebär en period helt utan laktos i sin kost. Efter laktoseliminationen börjar du äta vissa produkter som innehåller mjölkprotein, men inte laktos (mjölksocker). Om den kosten inte gör att symptomen kommer tillbaka är det troligt att du är laktosintolerant.

    Även de genetiska arvsanlagen provtas för att se om du har anlag för att förlora din förmåga att bryta ned laktos. Dessa ger inget utslag om din nuvarande laktosintolerans, men arvsanlagen vägs samman med de andra delarna av utredningen för att ställa diagnos.

  5. Med Dynamic Codes självprovtagningskit för laktosintolerans kan du ta ett prov för att se om du har primär laktosintolerans och få hjälp med diagnos och intyg utan att behöva besöka en vårdcentral. Du köper självprovtagningskitet för laktosintolerans här på Dynamic Codes webbsida och det skickas då till den adress du anger vid beställningen.

    När du har fått självprovtagningskitet tar du ett kindgnuggsprov (buccalprov) med den medföljande provtagningspinnen enligt instruktionerna och därefter skickar du provet till vårt kvalitetssäkrade laboratorium. Provet tas genom att gnugga en provtagningspinne mot insidan av kinden och gör alltså inte ont.

    Senast fem vardagar efter att provet kommer till laboratoriet får du ditt svar på Dynamic Codes webbsida. Med din personliga analyskod hämtar du provsvaret och får reda på om ditt prov visar på primär laktosintolerans eller inte.

    Visar det sig att du har primär laktosintolerans får du hjälp att komma i kontakt med en digital vårdgivare som hjälper dig med intyg. Skulle du föredra en annan vårdgivare än de som Dynamic Code hänvisar till så är det bara att skriva ut ditt provsvar och ta med.

    Visar inte provet på primär laktosintolerans så kan dina magbesvär bero på sekundär laktosintolerans eller andra intoleranser och allergier som t ex glutenintolerans (celiaki). Med Dynamic Codes självprovtagningskit för celiaki kan du ta reda på om dina magbesvär beror på glutenintolerans (celiaki).